Spanish 1618-1682 Bartolome Esteban Murillo Galleries Murillo began his art studies under Juan del Castillo in Seville. Murillo became familiar with Flemish painting; the great commercial importance of Seville at the time ensured that he was also subject to influences from other regions. His first works were influenced by Zurbaran, Jusepe de Ribera and Alonso Cano, and he shared their strongly realist approach. As his painting developed, his more important works evolved towards the polished style that suited the bourgeois and aristocratic tastes of the time, demonstrated especially in his Roman Catholic religious works. In 1642, at the age of 26 he moved to Madrid, where he most likely became familiar with the work of Velazquez, and would have seen the work of Venetian and Flemish masters in the royal collections; the rich colors and softly modeled forms of his subsequent work suggest these influences. He returned to Seville in 1645. In that year, he painted thirteen canvases for the monastery of St. Francisco el Grande in Seville which gave his reputation a well-deserved boost. Following the completion of a pair of pictures for the Seville Cathedral, he began to specialise in the themes that brought him his greatest successes, the Virgin and Child, and the Immaculate Conception. After another period in Madrid, from 1658 to 1660, he returned to Seville. Here he was one of the founders of the Academia de Bellas Artes (Academy of Art), sharing its direction, in 1660, with the architect, Francisco Herrera the Younger. This was his period of greatest activity, and he received numerous important commissions, among them the altarpieces for the Augustinian monastery, the paintings for Santa Mar??a la Blanca (completed in 1665), and others.  Related Paintings of Bartolome Esteban Murillo :. | Old Woman and Boy | The Virgin and Child | Virgin and the Son | Communion | Kuchenesser |
Related Artists:
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
MEI, Bernardino
Italian painter, Roman school (b. 1612, Siena, d. 1676, Roma) Italian painter, draughtsman and printmaker. His early art drew on a variety of sources, which included the naturalism of Rutilio Manetti and Francesco Rustici, the descriptive realism of the engraver Giuliano Periccioli (d 1646) and the Baroque of Raffaelle Vanni. Mei's interests even embraced 16th-century Sienese art. This stylistic variety is evident in his first known works, such as a bier (Casole d'Elsa, Collegiata), three signed miniatures in the Libro dei leoni (1634; Siena, Pal. Piccolomini, Archv Stato) and frescoes of scenes from the Life of St Bernard (1639; Siena, oratory of S Bernardino). His experimental approach is also displayed in such works as the Annunciation (Siena, Mus. Semin. Montarioso), which may be dated between the mid-1630s and the early 1640s. Mei's early maturity is marked by a conscious return to the naturalism of Manetti, enriched with a Baroque pathos and soft, fluid brushwork, as in the St Peter in Prison Awoken by the Angel and St Peter Freed by the Angel (both Siena; Conservatori Femminili Riuniti). His interest in both naturalism and the Baroque made him responsive to the art of Mattia Preti, possibly seen in Rome, as in the Beheading of St John the Baptist (1647; Siena, oratory of S Giovannino in Pantaneto) and the frescoes of scenes from the Life of St Roch and Life of St Job (1648; Siena, S Rocco),
LALLEMANT, Georges
French painter (b. 1575/76, Nancy, d. 1636, Paris).